Belysning på kontoret: Ljusa lampor för klara huvuden

Vad är rätt belysning på kontoret?

Den belysningstekniskt optimala arbetsplatsen skulle enligt experter finnas under bar himmel, under ett långsamt förbipasserande, lätt molntäcke. Ett idealfall som ett nytt, ännu mycket kostsamt system med ljuspaneler för kontorstak kan återskapa. Då täcks taket med stora LED-skärmar som dels kan simulera dagsljus och dels även kan visa innehåll. På så sätt är både funktionellt ljus och imitationen av en lätt molnig sommarhimmel möjlig.

Med LED-belysning på arbetsplatsen skapas en behaglig och genomtänkt kontorsbelysning. Med den kan inte bara kontor belysas optimalt, utan även kliniker – överallt där dagsljus behövs. För den ljusstyrka som dessa system faktiskt klarar av är imponerande: 20.000 Lux kan de för närvarande leverera, vilket ungefär kan jämföras med dagsljuset på sommaren. Som med all teknik som fortfarande är långt ifrån att användas överallt gäller även här: än så länge är dessa system ganska dyra för slutkunden. För närvarande är det därför i alla fall billigare att med lite sunt förnuft och en del kunskap om fysik och färglära omsätta principerna för idealisk arbetsbelysning.
Även om fokus nedan ska ligga på arbetet på kontorsstolen är det i grunden inte mycket annorlunda inom hantverksyrken: skräddaren bör sätta sin symaskin i lika bra ljus som snickaren sin hyvelbänk. 

Vad ska jag tänka på – vad kännetecknar bra belysning på kontoret?

Olika värden gäller alltså för olika platser på kontoret: Om en arbetsplats står direkt vid fönstret ska en ljusstyrka på 300 lux finnas. Ju längre in mot mitten av rummet eller mot en innervägg den flyttas, desto högre krav ställs på 500 till 1000 lux. Bakgrund: Belysningsstyrkan ”lux” beräknas som kvoten mellan ljusstyrkan hos en punktformig ljuskälla i ”candela” och kvadraten på avståndet i meter. En ”candela” motsvarar ungefär ljusstyrkan från ett stearinljus – mätt i lux skulle ett stearinljus på två meters avstånd ge 0.25 lux. Det skulle alltså krävas en ganska stor ljusstake för att möjliggöra lagstadgad belysning på ett kontor.

Det är betydligt enklare för kontorsanställda om de i stället använder modern teknik.

Förutom naturligt dagsljus skapar taklampor ett behagligt indirekt ljus. Även LED-takpaneler används ofta för grundbelysningen i ett rum. Dolda LED-lister och band ger också rummet en behaglig atmosfär.
Om du däremot behöver mer riktat ljus för manuell hantering av dokument kan en separat skrivbordslampa vara till hjälp. Tänk dock på att den inte får blända dig under användning, varken direkt eller via reflexer. Golvlampor eller andra mobila ljuskällor kan också användas för detta. 

Om du föredrar äkta växter framför konstgjorda växter, kan en extra växtlampa användas. Den ger din grönska det nödvändiga UV-ljuset och skapar en behaglig och modern rumsatmosfär.

Energisnåla LED-lampor eller lysrör med ljusfärgen ”neutralvit” eller ”dagsljusvit” kommer närmast naturligt ljus. Dessa ljuskällor i kombination med stora fönster som släpper in mycket naturligt dagsljus, plus en individuellt justerbar skrivbordslampa, är den bästa kombinationen. Ett ytterligare steg för att föra in dagsljus i slutna rum är OLED, den ”organiska lysdioden”. Till skillnad från sin oorganiska syster, den oorganiska lysdioden (LED), kan den tillverkas med tunnfilmsteknik. Alla som äger en smartphone, surfplatta eller modern plattskärm har redan en sådan OLED i sin ägo: den används i belysningen av skärmar. Eftersom den bara utvecklar lite värme kan den även integreras som ljuskälla i byggmaterial, till exempel i trä eller takpaneler. 

I princip skiljer man mellan tre ljusfärger respektive färgtemperaturer:

Varmvitt:  Det bronsskimrande ljuset ligger mellan 2.700 och 3.300 Kelvin och sprider ett något dämpat ljus som ger rummet en mysig atmosfär. Det är dock viktigt att påpeka att detta inte är något arbetsljus. Varmvitt ljus återfinns oftare i vardagsrum eller sovrum, där atmosfären följaktligen bör vara avslappnande. 

Neutralvitt: Det något kallare ljuset börjar vid 3.300 Kelvin och går upp till ett värde på 5.300 Kelvin. Neutralvitt ljus finns framför allt i badrum.

Dagsljusvitt: Med ett Kelvin-värde mellan 5.300 och 7.500 upplevs denna ljusfärg som ganska skarp och används framför allt i kontor, kök och funktionsrum där du även utför finmotoriska arbetsuppgifter.

De tre färgtemperaturerna orienterar sig också efter ljusförhållandena under dagen. Vid soluppgång är ljuset varmvit, på förmiddagen neutralvit och mitt på dagen vid ett Kelvin-värde som motsvarar dagsljusvit.

Det är kombinationen som gör skillnaden: En av de viktigaste grundprinciperna är, som redan nämnts, mixen av direkt och indirekt ljus. Det uppnår du genom samspelet mellan dagsljus och artificiellt ljus. Om ditt kontor redan från början är för mörkt kan dagsljuslampor som takpaneler hjälpa till att simulera naturligt dagsljus.

Låt dig inte bländas: Det är också viktigt att undvika bländning och reflektioner för att inte belasta ögonen i onödan. På grund av den begränsade sikten och den felaktiga hållning som det kan leda till kan bländning till och med orsaka besvär i skelettet. Även ett vitt skrivbord i stark middagssol kan orsaka detta. Här passar ett snyggt skrivbordsunderlägg bra, som kan motverka bländning. Se därför till att belysa din arbetsplats jämnt och undvika skuggor.

Anpassa ljusintensiteten efter dina arbetsuppgifter: Det säger sig självt att inte varje aktivitet kräver direkt belysning. Arbetar du vid PC eller laptop räcker en lätt indirekt belysning för att minska kontrasten mellan ljust och mörkt och därmed avlasta ögonen.

Anpassa belysningen efter din biorytm:  Visste du att vår biologiska rytm anpassar sig efter tiden på dygnet? Vår sömn- och vakenhetsrytm styrs av en ljus-mörker-rytm och påverkas av årstid samt solens upp- och nedgång. Därför finns det också många människor som har svårt att sova när det är ljust ute. De blir då oftast trötta så snart det blir mörkt. Detta sker eftersom melatonin bildas i kroppen när ljusstyrkan minskar. Däremot blir vi vakna och prestationsfähiga på morgonen tack vare serotonin som produceras och stresshormonet kortisol.

Sammanfattningsvis: Det handlar om rätt samspel mellan naturligt och konstgjort ljus samt mellan direkt och indirekt ljus. Det finns ingen universallösning för kontorsbelysning: upplevelsen av ljus är och förblir personlig – äldre medarbetare behöver något mer ljus än yngre.

Vilken påverkan har belysningen?

Belysningen på kontoret påverkar inte bara vårt fysiska och mentala välbefinnande, utan har också en direkt effekt på själva vårt arbete. Dålig belysning försämrar inte bara vår produktivitet. Andra följder är snabb trötthet, minskad produktivitet och ögonbesvär, och på lång sikt finns till och med risk för nedsatt syn eller depression. Här behöver du veta att det framför allt är arbetet vid datorn som utsätter ögonen för stor belastning. När du under lång tid måste fixera en fast yta på nära håll måste du samtidigt vara ständigt anspänd och dessutom kompensera för skillnaden mellan skärmens och omgivningens ljusstyrka. Medan de fysiska skadorna är lätta för alla att förstå, behövs ett litet exempel för den psykiska aspekten: Vissa människor har större, andra mindre, benägenhet att gradvis bli nedstämda under vintermånaderna. Orsaken är enligt vedertagen expertuppfattning att även människokroppen faller in i ett slags vintersömn för att spara energi. Biverkningen är en allmän nedstämdhet, i folkmun: vinterdepression. Enligt denna logik kan det inte vara hälsosamt att tillbringa åtta timmar eller mer varje dag i halvmörker året runt.

Vilka negativa effekter dålig belysning på kontoret orsakar har redan blivit tydligt. Däremot förbättrar rätt kontorsbelysning arbetsprestationen avsevärt. Rikligt med dagsljus och ett valfritt bländskydd, i kombination med direkt och indirekt artificiell arbetsplatsbelysning, avlastar ögonen, främjar effektivt arbete och en hälsosam kroppshållning. Ergonomisk belysning ökar inte bara medarbetarnas hälsa, utan också deras trivsel och koncentration. Dessutom leder ett genomtänkt belysningskoncept till en inte obetydlig kostnadssänkning för företaget. 

Det är tydligt bevisat vilken effekt ljus har på människokroppen. Naturligt solljus är det bästa ljuset för människor. Det förbättrar både koncentrationen och uppmärksamheten, vilket oundvikligen leder till bättre arbetsprestation. Bra belysning på kontoret förbättrar inte bara motivationen, medarbetarna är också mindre sjuka. Sammantaget har det alltså en positiv effekt på företaget.

Bra ljus är också en fråga om möblering

Även möbleringen och kontorsinredningen kan vara avgörande när det gäller ljusfärger: Om en bordsyta till exempel blänker hjälper inte ens de mest reflexionsfria bildskärmarna eller taklamporna. Dagsljus kan inte helt lysa upp mörkare rum på samma sätt som ljusa rum. Det betyder naturligtvis inte att våra kontor måste vara sterilt ljusa och se ut som tandläkarmottagningar. Ljusa färger och reflexionsfria ytor kan också vara väggar målade i pastelltoner eller ljust trä. Även ett matt slipat glasbord framför en ljusgrå vägg är idealiskt för ett modernt kontor. Den som alltså har bra belysning på sin arbetsplats – hemma eller på kontoret – har redan gjort det mesta rätt. Men den som vill fullända ämnet ”belysning” bör också ha viss kunskap om hur ljusfärger påverkar oss.

Det gäller nämligen inte bara umgänget med kollegor – i pausutrymmen gäller andra regler än i kontors- eller konferensrum. De olika ljusfärgerna har bevisligen olika effekter på människokroppen. Den egna känslan säger dessutom ganska mycket: Ingen skulle sätta upp en xenonlampa i taket hemma i vardagsrummet för att i ett kallt blått sken visserligen uppfatta rummet tydligt, men samtidigt helst vilja lämna det så fort som möjligt. 

Precis som man bör använda varma ljusfärger i hemmiljön bör även signalerna i pausutrymmet ljusmässigt diskret stå på ”mysigt”. I ett paus- eller kreativt rum passar till exempel en lätt orange ljusfärg bra: Orange står för optimism och livsglädje och främjar kreativt tänkande och social samvaro. Blått ljus står för lugn och främjar språklig förmåga och klart tänkande – alltså ett bra val som ljustemperatur på kontoret. Och rött? Rött står för kärlek, passion och ilska och hör därför egentligen inte hemma på kontoret. Som punktvis använd ljusfärg ökar det vitaliteten. Men den som överdriver det röda ljusets påverkan i kontorsbelysningen lär, som sagt, bli ganska orolig.

Men det är inte bara ljusfärgen och tekniken som används för kontorsbelysning som spelar roll. Det hjälper också att ta hänsyn till arkitekturen: Skrivbord bör därför placeras med kortsidan mot fönstret, alltså ”in i rummet”, så att dagsljuset faller in på bildskärmen från vänster eller höger sida. Ovanför skrivbordet bör det inte hänga en lampa direkt, utan helst två; den ena till vänster, den andra till höger ovanför den som arbetar.

Finns det regler för belysningen på kontoret?

I företag måste olika lagstadgade regler och standarder uppfyllas. Bland annat ger DIN EN 12464-1, arbetsmiljölagen samt arbetsplatsförordningen (ArbStättV) vägledning om detta. För arbetsgivare säkerställer rättsliga krav åtminstone de nödvändiga grundförutsättningarna som de måste uppfylla gentemot sina anställda i detta avseende, medan förhållandena för egenföretagare ofta fortfarande är ganska oklara. Även de som arbetar hemma (se även artikeln Hemmakontor: hemma på kontoret i stället för på kontoret hemma) hamnar så att säga gång på gång i ett problem som skulle kunna undvikas med några logiska tankar och enkla åtgärder: De överanstränger ögonen i svag kontorsbelysning, får problem med hållningen eftersom de i praktiken undviker ljusreflexer åtta timmar om dagen – eller tenderar att bli rastlösa eftersom de använder den behagligt varma ljustemperatur som är vanlig i bostadsrum även på sin arbetsplats vid sina kontorsmöbler . Belysningen på kontoret regleras naturligtvis också i lag: ”Förordningen om säkerhet och hälsoskydd vid arbete med bildskärmsutrustning” och ”Arbetsplatsförordningen”, som finns att läsa på webbplatsen för det federala justitie- och konsumentskyddsministeriet, ger information om detta.