Efter de älskandes dag, Alla hjärtans dag, och allehanda dagar av tokigheter, karnevalen, finns det i mars en dag som intresserar minst lika många människor: Ryggens dag! Fast av en helt annan anledning. Enligt aktuella studier är ryggsmärtor den nya tyska folksjukdomen. Därför lär Ryggens dag väcka stort intresse. Den arrangeras varje år av ”Aktion Gesunder Rücken” (AGR) och ”Bundesverband deutscher Rückenschulen” (BdR). I år ligger fokus på balans – i dubbel bemärkelse.
- I topp: ryggen
- En tolkningsfråga: modellen ”rygghälsa”
- Mindre stress, mer rörelse
I topp: ryggen
Den som toppar listan är en gammal bekant: ryggen. Flest sjukdagar på arbetsplatsen orsakas av sjukdomar i muskler och skelett, och den största andelen av dessa beror enligt TK-Gesundheitsreport 2016 på problem med ländryggen. Det finns många rapporter av det här slaget, och om man sätter sig in lite i ämnet kan även en lekman konstatera att ryggbesvär har fått enormt mycket större betydelse under de senaste fem åren. Eftersom läsningen är omfattande och varierad, och många universitetsstudier och rapporter från sjukförsäkringskassor behandlar ämnet på olika sätt, går det inte att göra en exakt jämförelse. Bilden som framträder är dock ganska tydlig: ryggsmärtor är fortfarande Tysklands främsta folksjukdom, tätt följd av psykiska besvär.
Det är inte svårt att ana ett samband mellan plats ett och två – och inte mycket svårare att hitta konkreta tecken på det. ”Aktion Gesunder Rücken” pekar till exempel mycket tydligt i den riktningen och har satt mottot för årets temadag till: ”Hitta balansen – stärk ryggen”. Bakom ledorden ligger insikten att 90 procent av ryggbesvären inte har någon allvarlig sjukdom som grund, utan beror på olika psykiska eller fysiska problem. I många fall samverkar dessa problem.
En tolkningsfråga: modellen ”rygghälsa”
Enligt AGR:s beskrivning är ryggsmärtor resultatet av en fysisk eller psykisk obalans – eller av samspelet mellan flera obalanser. Bildligt talat kan man föreställa sig rygghälsa som en stor gungbräda med två små gungbrädor på. Den lilla gungbrädan till vänster representerar kroppen, som försöker skapa balans mellan belastning och återhämtning, medan psyket på den andra sidan gör samma sak. Först när de båda små gungbrädorna är i balans är också den stora gungbrädan som de står på i jämvikt – och rygghälsan i balans.
Det innebär på motsvarande sätt att fysisk obalans – eventuellt orsakad av för mycket sittande på kontorsstolen och för lite kompenserande rörelse efter jobbet – kan göra ryggen lika sjuk som en psykisk obalans. Obalansen mellan för mycket sittande och knappast någon stress kan alltså leda till en obalans i systemet på samma sätt som för mycket stress vid normal fysisk belastning genom en långvarig sittande hållning med tillräcklig kompensation.
”Både för hög belastning och för lite rörelse och vila är gift för ryggen”, heter det i ett aktuellt pressmeddelande från AGR. ”Drabbade bör reflektera över sin vardag. Ofta blir man då medveten om varifrån smärtan kan komma.” En väl avvägd mängd rörelse är av stor betydelse. Personer med stillasittande yrken rekommenderas därför att gå minst tiotusen steg om dagen: ”Många kommer inte ens upp i hälften”, enligt ryggexperternas erfarenhet. En annan orsak till ryggsmärtor kan vara ”muskulära obalanser”. ”För att utföra en rörelse förkortas en muskel och dess motspelare sträcks ut. Om en muskel då är varaktigt förkortad, till exempel på grund av brist på rörelse eller felaktig hållning, leder det till smärta.” Genom dagligen flera timmars monotont sittande vid skrivbordet förtvinar ryggmuskulaturen och genom sittpositionen även buk- respektive benmuskulaturen.
Slutsatsen: Vid ryggsmärtor är det oftast flera faktorer som samverkar. Då väger uppenbara faktorer, som till exempel fysiska brister, lika tungt som mindre iögonfallande, nämligen psykiska. Detta budskap framstår som det viktigare, särskilt mot bakgrund av den rådande uppfattningen att psykisk belastning genom långvarig stress, mobbning eller svåra livshändelser i bästa fall är en karaktärsfråga. Slutsatsen måste alltså vara: Psyket är minst lika viktigt som fysiken när det gäller rygghälsa. Lösningen: Å ena sidan aktivt undvika stress och å andra sidan genom medvetna aktiviteter skapa en motvikt till den dagliga rörelsebristen.
Mindre stress, mer rörelse
Medan ämnet ”stress” måste hanteras individuellt (-> Se även inlägget Vägar till stresshantering), är det lite enklare med fysisk prevention: Det hjälper att göra temat ”rörelse” till en fast punkt i den dagliga kalendergalenskapen och att hjälpa kroppen till balans hellre regelbundet än alltför sportsligt. ”Aktion Gesunder Rücken” hjälper för övrigt gärna till direkt. På hemsidan www.agrcoach.de ger föreningen, på Ryggens hälsodag, intresserade möjlighet att kostnadsfritt och hemifrån få tillgång till ryggträning som utformats av proffs. Den som i mars 2017 registrerar sig kostnadsfritt på hemsidan får, utöver omfattande träningsvideor och kostplaner, även ”5 minuter ryggträning” utan kostnad, lovar föreningen. Videorna är hämtade från boken med samma namn av hälsotränaren Manuel Eckardt.
Även helt utan registrering eller internet går det att göra mycket för kroppen med en enkel tumregel i bakhuvudet. Den så kallade ”tiotusenstegsregeln”, som föreningen ”Aktion Gesunder Rücken” redan har berört, definierar ett dagligt rörelsemål. Den har med största sannolikhet sitt ursprung på ett kontor hos japanska reklamfolk, som på 1960-talet skulle marknadsföra en stegräknare. Siffran 10.000 skulle signalera ett tilltalande mål – trots att talet varken är resultatet av en klinisk undersökning eller bygger på erfarenhetsvärden. Ändå skulle ingen läkare förneka att regelbunden motion har en positiv effekt på kroppen – och att gå tiotusen steg om dagen är faktiskt ett lockande mål. En del experter framhåller de positiva effekterna av daglig rörelse när det gäller att förebygga kroniska sjukdomar samt för hjärt-kärlsystemet och rörelseapparaten – men även utan att vara expert är det uppenbart att daglig rörelse är hälsosam. Inte bara för ryggen.