Det är en trend med ett ganska missvisande namn, det står helt klart. Den som kan engelska någorlunda och hör att ”coworking” är på stark frammarsch vill nästan slå sig för pannan. Självklart arbetar kollegor tillsammans i bästa fall och ja, tiden för ensamvargar på kontoret är förbi. Men ta det lugnt: Här handlar det om en något bredare form av kollegialitet. Det som menas är att frilansare, kreativa yrkesutövare eller små startups går samman för att tillsammans använda större lokaler. Det säger sig självt att det kan ge upphov till synergier, och just den effekten är fullt avsiktlig. Idéns starka uppsving beror dock också på bostadsbristen i städerna och de därav höga kostnaderna för en arbetsplats, som enskilda personer knappt längre har råd med.
Allt fler frilansare upptäcker fördelarna med coworking. Vilka dessa är och hur man bäst drar nytta av coworkingens fördelar får du veta här.
- Tvärvetenskapligt samarbete
- Fördel med coworking: De överskådliga kostnaderna som största fördel
- Inte bara en fråga för hippa storstäder
- Vilka möjliga fördelar finns med coworking?
- Kan man koncentrera sig i ett coworking space?
- Hur mycket flexibilitet erbjuder coworking?
Tvärvetenskapligt samarbete
Man skulle nästan kunna tala om en modern framgångssaga, vars geniala kärna är att man gör en dygd av nödvändigheten. För fördelarna med coworking överväger. En snabb blick på fastighetsmarknaden avslöjar var nöden finns i det här fallet: När det gäller hyresnivåer är München enligt uppgifter från fastighetsportalen ”immobilienscout24” i topp med för närvarande i genomsnitt över 15 euro i hyra per kvadratmeter för bostäder. På andra plats ligger Frankfurt (över 12 euro), tredjeplatsen innehas av Stuttgart med mycket liten marginal, följt av Heidelberg, Ingolstadt, Hamburg, Düsseldorf (över 11 euro) samt Wiesbaden, Berlin och Offenbach am Main (över 10 euro). I städernas omland ser det inte mycket bättre ut: Den som inte längre har råd med staden flyttar helt enkelt ut på landet, där bostäder efter en viss tidsförskjutning i sin tur blir en bristvara och därmed dyra. Eftersom priserna på kommersiella fastigheter följer priserna på privata, om än med viss fördröjning, är kalkylen enkel: Även företagare drabbas hårdast i München, Frankfurt och Stuttgart samt i deras omland när det gäller kostnaderna för företagslokalerna.
De första som traditionellt drabbas av en sådan utveckling är frilansande enmansföretagare, små startups, miniföretag eller kreativa yrkesutövare. Deras inkomster ligger oftast i den lägre delen av skalan, och dessutom har små kontorslokaler i ett måttligt prissegment blivit lika sällsynta som en sexa på Lotto. Följden blir att de ofta får inreda sin arbetsplats i den egna bostaden, som därmed blir vardagens nav. Gå upp, från sovrummet till köket för en snabb frukost, en snabb dusch och sedan tillbaka till sovrummet, vardagsrummet eller till och med arbetsrummet vid skrivbordet. Det som till en början låter som frihet och självbestämmande kräver i verkligheten en hög grad av självdisciplin. Det har förstås många fördelar – tvätten kan tas hand om under en kort paus, likaså disken – men det innebär också risker: Den som bokstavligen bor på kontoret har arbetet framför sig hela tiden och riskerar att livsstilen blir en slags blandning av arbetsliv och privatliv. Kvaliteten på båda försämras avsevärt – kort sagt: livskvaliteten kan sjunka.
UT UR BUBBLAN OCH TILLBAKA TILL DET SOCIALA ARBETSLIVET
Dessutom finns det en viktig aspekt: livet i bubblan leder till isolering, både yrkesmässigt och privat. Hur irriterande tjänstemöten och möten på plats än kan vara, så är de värdefulla för att till exempel lägga grunden för nya uppdrag, lära känna kollegor och kunder eller upptäcka nya möjligheter till samarbete. Den här sociala sidan av kontorslivet, som många anställda säkert förbannar särskilt under arbetsintensiva perioder, faller nu bort – trots att den kan vara mycket värdefull. Även privata relationer påverkas negativt av att arbetet ständigt är närvarande hemma och att den som är egenföretagare i praktiken nästan aldrig är ledig. Det ligger därför nära till hands att tänka sig att det var en frilansande enmansföretagare som efter några år på hemmakontor mindes de positiva sidorna av sin tid som anställd. Och snabbt kom på idén med coworking. Men kanske var det faktiskt ingen som uppfann det, utan det bara växte fram av sig självt.
Faktum är att trenden kommer från USA, där fastighetspriserna i storstäderna som bekant har skjutit i höjden under en längre tid och dessutom ganska brutalt. Där uppstod först så kallade coworking spaces, alltså ganska stora och öppna kontor som hyrdes av frilansare, konstnärer, programmerare, filmskapare eller nystartade företag och där man gemensamt betalade för den nödvändiga infrastrukturen. Nästa steg var att kommersiella aktörer började erbjuda coworking spaces på marknaden – ofta i stora, prestigefyllda kontorskomplex där fastighetsmäklare hade svårt att hitta kapitalstarka enskilda hyresgäster. De tillhandahöll arbetsplatser, internetuppkoppling, nätverk, skrivare, kopiatorer, telefon, mötesrum, projektorer för presentationer och hyrde ut arbetsplatserna var för sig. Det visade sig vara en fantastisk affärsidé: Kontoren fylldes skrivbord för skrivbord – av självständiga personer som existerade sida vid sida blev det bekanta och i bästa fall till och med kollegor. För var hittar man snabbare en passande webbdesigner för det kommande projektet än vid kaffemaskinen i köket eller sittande på kontorsstolen i rummet intill?
På tal om ”kaffemaskinen”: De stilla puttrande maskinerna och rummen där de står har en viktig betydelse i coworking spaces: Här lär arbetsplatshyresgästerna känna varandra på ett avslappnat sätt och blir kanske till och med ”riktiga” kollegor i nästa projekt. För övrigt: Att yrkesmässiga samarbeten i dag ofta bara ingås uppdragsvis och att man därför föredrar att hyra skrivbordsplats per dag, månad eller projekt i stället för ett fast hyresförhållande kan ses som ett tecken i tiden. Fördel med coworking: Den brist på långsiktighet som präglar uppdragsgivning till frilansare i stället för interna avdelningar avspeglas numera i en hel yrkesgrupp.
De överskådliga kostnaderna som den största fördelen med coworking
Förutom att ensamföretagare kan mötas vid kaffemaskinen och gå samman som ett team för att ta sig an större uppdrag, ligger den stora fördelen för användare av coworking spaces i de överskådliga kostnaderna. Hur hög hyran per timme, dag, vecka eller månad blir beror visserligen på läget och lokalernas utformning. Kostnaderna för ett eget skrivbord utanför hemmet ligger dock vanligtvis långt under kostnaderna för ett eget kontor. Det utnyttjar även stora företag, som lägger ut arbetskraft som de sysselsätter säsongsvis eller beroende på orderläge i coworking spaces.
Det gäller särskilt en speciell form av coworking, nämligen FabLabs. Med detta avses coworking spaces som utöver vanlig kontorsutrustning även har tillgång till specialutrustning, till exempel inom high-end-segmentet. De kan vara intressanta för företag som vill utforska en ny produkt eller testa ett nytt affärsområde utan att behöva investera i kostsam spetsteknik som laser, 3D-skrivare, plottrar, stordatorer eller filmstudior. ”FabLabs” vänder sig därför till en särskild målgrupp som i sin tur kan dra nytta av det informella samarbetet. Nya insikter kan delas och den förvärvade kunskapen kan därmed öka språngartat. Ytterligare en fördel med coworking.
Inte bara en fråga för hippa storstäder
De stora coworking-aktörerna finns visserligen naturligt nog i storstadsregionerna. Ändå har idén om tvärvetenskapligt samarbete även fått fäste på landsbygden. Med tiden har de mest skiftande erbjudandena vuxit fram utifrån de olika områdenas behov: det finns till exempel särskilda workspaces för hantverksyrken inklusive den utrustning som behövs för skräddare, konservatorer eller arkitekter – men också ljusa, lugna lokaler på innergårdar till gamla patricierhus i småstäder för byråer, arrangörer och journalister. Vissa aktörer satsar på prestigefyllda designkontor, andra på övergivna lagerhallar som de bygger om till kreativa kvarter med ateljéer och studios. Ytterligare andra aktörer har siktet inställt på affären med tomma arbetsplatser: Om en kollega är på längre semester kan företagsägare med hans tillfälligt övergivna skrivbord Tjäna pengar – som sagt finns det knappt någon plats i Tyskland där det inte finns behov av flexibla arbetsplatser.
En titt på siffrorna bekräftar detta:
För närvarande finns det cirka 1,3 miljoner frilansare i Tyskland, därtill kommer över 300 000 nya startups varje år samt drygt två miljoner växande småföretag. Det innebär att det ständigt finns flera hundra tusen människor i Förbundsrepubliken som behöver ett skrivbord. Det är inte konstigt att det händer mycket på marknaden: ”shareDnC” har etablerat sig som landets största förmedlare av arbetsplatser. Kostnaden för en sådan ligger där beroende på region mellan 100 och 400 euro per månad. En översiktskarta visar mängder av platser i och runt Hamburg, Berlin, Magdeburg, Hannover, Frankfurt am Main, Düsseldorf, Köln, Bonn, Wuppertal, Stuttgart, Mannheim, Karlsruhe, München eller Nürnberg – och trenden är stigande.
Vilka är möjliga fördelar med coworking?
Den mest uppenbara fördelen med coworking är förstås kostnadseffektiviteten. Den som inte behöver hyra ett eget kontor, utan i princip bara en kontorsstol, kommer undan betydligt billigare. Och de pengar som sparas kan användas på annat håll i företaget.
Kontorets infrastruktur kan användas av alla coworkare. En annan fördel med coworking är också att du inte behöver en egen internetanslutning, skrivare, skanner och mötesrum för möten med dina kunder.
Nätverk: Det är mycket enkelt att knyta kontakter för samarbete med personer från andra branscher. Coworking erbjuder därmed en flexibel och givande arbetsmiljö.
Men trots alla fördelar finns det några saker du bör tänka på om du är intresserad av coworking.
Kan man koncentrera sig i ett coworking space?
När många olika personer arbetar i en informell miljö kan det också uppstå problem. Det kan till exempel vara fallet om det inte finns någon plats kvar på kontoret just när man behöver en. Kanske används infrastrukturen redan eller är ur funktion just när den behövs för det egna projektet.
Det främjar i sin tur inte direkt koncentrationen. Många coworking-kontor har dock så kallade Silent Rooms, där den lugn och ro som krävs för att arbeta råder.
I de övriga rummen kan ett samtal med kollegor inspirera och hjälpa till att rensa tankarna. De flesta coworking spaces har en behaglig, hemtrevlig atmosfär med dagsljus, tavlor, växter och kanske till och med husdjur. Ett officehome där alla trivs skapar avslappnat arbete och ökar koncentrationen. Den begränsade tid som tillbringas på arbetsplatsen skapar dessutom en viss rutin. Att packa upp, arbeta och sedan plocka undan arbetsmaterialet igen hjälper till att arbeta koncentrerat. Eftersom det inte finns någon närvaroplikt krävs självdisciplin. Öppettiderna strukturerar dock arbetstiden och evenemang kan bidra med motivation. Det hjälper också koncentrationen på traven.
Hur flexibel är coworking?
Den som behöver hyra kontorslokaler är normalt bunden under en längre tid. Med coworking är det annorlunda. Här kan platser hyras spontant och för en överskådlig tidsperiod. Om du behöver en kontorsplats behöver du alltså bara betala för den tid då du faktiskt använder lokalerna. Och du kan också säga upp kontorsplatsen spontant igen.