Det gamla talesättet ”Hälsa är en lyckofråga” visar sig vara mer tvetydigt än man trott. Visst handlar det också om tur att vara frisk och att fortsätta vara det. Men forskare har nu kommit fram till att lycka direkt påverkar hälsan.
- Ryggen som problemfaktor
- Jakten på lyckan
- Vägar till lycka
- Lev mer medvetet och stärk medvetandet
Ryggen som problemfaktor
Det bästa exemplet är ämnet ”ryggens hälsa”: Människor som tillbringar en stor del av dagen sittande – dagen på en kontorsstol, kvällen först i bilen och sedan i soffan – kommer förr eller senare oundvikligen att få ryggproblem. Förutsatt förstås att de inte ser till att skapa en balanserad motvikt med motion, pauser och avslappningsövningar. Läkare och sjukförsäkringskassor har insett detta sedan länge, erbjuder motsvarande ryggskolor och investerar i förebyggande arbete för att hålla följdskador för de försäkrade och naturligtvis även följdkostnader för sjukvårdssystemet nere. En punkt återkommer ständigt: Ryggens hälsa är också en fråga om psykiskt välbefinnande. En fjärdedel av befolkningen drabbas någon gång i livet av ryggsmärtor – och det är inte alltid enbart fysiska orsaker som ligger bakom.
Just kroniska ryggbesvär har ofta psykosomatiska orsaker. Det betyder inte att patienten inbillar sig sin smärta. Tvärtom: Den är oftast mycket verklig, men orsakerna står i många fall snarare att finna i mobbning, stress eller obearbetade ödesdigra händelser än i en felaktig skrivbordsstol, för lite rörelse eller sjukdomar i skelettet. Man anar det: Psyket påverkar hälsan. Forskare har nu kommit fram till att psyket inte bara påverkar ryggen utan också den allmänna hälsan. Kort sagt: Fysisk hälsa är också en fråga om själslig balans.
Resultaten från de aktuella studierna kan sammanfattas så här: Den psykiska hälsan påverkar i hög grad hur mottaglig någon till exempel är för ryggbesvär, cirkulationsstörningar eller virussjukdomar. Mer konkret påverkar nedstämdhet och stress hjärtat direkt, och pessimism påverkar blodtrycket. Försökspersoner som är mer optimistiska och går genom livet med en nöjd grundinställning har därför mindre problem med högt blodtryck och klarar till och med infektionssjukdomar bättre. Till och med virus har svårare att få fäste hos personer med ett ljust sinne. Tydligast visar resultatet från en studie med kvinnor hur den grundläggande psykiska sinnesstämningen påverkar hälsan: Den som går genom livet cyniskt och fientligt inställd dör tidigare än någon som i grunden är nöjd. Hur starkt psykisk stress påverkar hjärtat visar en annan studie: Hos hjärtinfarktpatienter misstänker forskare psykiska faktorer bakom orsakerna i fyra av fem fall.
Jakten på lyckan
Det väcker naturligtvis en hel rad frågor. Den viktigaste är: Vad är lycka? Duden, standardverket för tysk rättstavning, definierar lycka som ”något som är resultatet av att särskilt gynnsamma omständigheter sammanfaller”, alternativt också som ”ödesgynnsam tillfällighet” eller som ”ett behagligt och glädjefyllt sinnestillstånd som man befinner sig i”.
Den definition som passar bäst här är nog den som beskriver lycka som ett behagligt och glädjefyllt sinnestillstånd. Enligt experter gör den kortvariga lyckan, euforin, nämligen mindre nytta för hälsan. Det är snarare en grundläggande tillfredsställelse, en positiv livsinställning och ett positivt, eller konstruktivt, sätt att hantera problem och hinder som skyddar mot hälsobesvär. Experter talar i detta sammanhang om ett ”psykiskt immunförsvar”, som formas redan i tidig barndom.
Mer konkret utvecklar människor som som spädbarn och barn tas om hand kärleksfullt och inte behöver utsättas för våld större motståndskraft mot stress och livets motgångar. De hanterar påfrestningar bättre, drabbas inte lika snabbt psykiskt och återhämtar sig också snabbare från kroppsliga följder av psykisk belastning än människor som försummades som barn eller utsattes för otrygghet respektive fysiskt våld. Mellan det femte och tionde levnadsåret formas sedan en slags lyckonivå som i stort sett förblir densamma i framtiden. Bortsett från svängningar uppåt och nedåt återgår människan gång på gång till det grundtillstånd som hon har tillägnat sig i unga år. Det betyder inte att man inte kan förändra det vid behov. Den som anstränger sig kan höja sin nöjdhetsnivå genom riktade övningar.
Vägar till lycka
Visst är det enkelt att unna sig något, som en glass, ett biobesök då och då eller en weekendresa, för att ge lyckokänslorna en tillfällig skjuts. Att choklad också gör en lycklig för stunden är ett bevisat faktum; likaså frigör sex och regelbunden motion lyckohormoner. Till och med stark chili, ginseng eller vaniljarom sägs frigöra endorfiner, alltså lyckohormoner. Det skadar förstås inte att regelbundet unna sig en liten bit lycka. Men den som i grunden går genom livet med en butter eller till och med cynisk inställning kommer efter den lilla känslotoppen att falla tillbaka till sin tidigare nöjdhetsnivå.
Vad kan man då göra för att uppnå långvarig lycka – och därmed bättre förutsättningar för hälsa? Eftersom mycket är en fråga om perspektiv, även den egna livssituationen, kan det hjälpa att ibland se vardagens små missöden ur en annan synvinkel. Den som i ett sådant ögonblick gärna drar igång den vanliga visan ”Varför måste det alltid hända just mig?” kan utan pekpinnar få höra följande: För det första är det nonsens, ödet slår till när som helst och var som helst. För det andra finns det ett visserligen rätt dumt uttryck: ”Det kan alltid bli värre”. Och trots all sin dumhet ligger det något i det.
Hur irriterande det än kan vara med punktering på cykeln i garaget på morgonen, så kan det för det första drabba vilken cyklist som helst på planeten. För det andra kunde slangen ha gått sönder på väg till jobbet, lett till en vurpa och orsakat allvarliga skador. Vem bryr sig då om att man får ta den överfulla spårvagnen eller gå till fots? Vem bryr sig då om att man kommer lite senare till jobbet? Inbitna lyckosökare försöker till och med inte bara se något gott i situationen, utan också tillföra något. Cykeln får stå kvar – men solen skiner, och då kan vägen till jobbet kombineras med en sväng genom parken eller en snabb espresso på det lilla kaféet runt hörnet. Den som ändå kommer för sent till jobbet kan lika gärna göra det på gott humör.
Drama hjälper i grunden sällan särskilt mycket i vardagen. Och ibland kan det kräva både arbete och tid. Men arbetet med den egna lyckan är utan tvekan väl värt det. Med mycket små övningar går det att se på saker mer värdeneutralt: Den som under en dag konsekvent belyser varje händelse från två sidor kommer att märka hur många olika lösningar som plötsligt visar sig. Dessutom kan det inte skada att granska sin omgivning närmare: Är jag omgiven av människor som får mig att må bra?
Livspartner, vänner, det sociala nätverket och inte minst den egna familjen rymmer tillräckligt med sprängstoff som bit för bit kan byggas upp och plötsligt explodera. Ett ”Stopp, hit men inte längre!” skadar inte och gör vänskaper eller relationer – om det sägs i rätt ton och backas upp med lämpliga argument – gott. För det motsatta är vetenskapligt bevisat: Relationer som inte fungerar eller är ensidiga skadar hälsan. En fungerande social omgivning är alltså också en väsentlig del av en grundläggande känsla av lycka.
Lev mer medvetet och stärk medvetenheten
Att ekologiska butiker, slow food och kroppsliga avslappningsformer som yoga är så populära visar också på ett viktigt behov i en snabbföränderlig tid: att sakta ner. När dagen börjar med en blick på smartphonen som visar dagens kommande möten, och frukosten måste vara en snabb coffee-to-go på väg till kontoret, är det inte konstigt att mottrenden bara var en tidsfråga. Det här uttrycker behovet av att uppleva saker medvetet och slippa göra allt i förbifarten. Förutom att ett medvetet fokus på ett ämne också är många gånger effektivare än att hafsa igenom något vid sidan av, skapar små stunder av medveten njutning en betydande ökning av livskvaliteten. Den medvetna stunden med en riktig cappuccino på kafé, den njutningsfulla doften av kaffe och den ärliga glädjen över den lilla chokladkakan till ger mer livsglädje än den snabba koffeinbomben från automaten under en paus vid skrivbordet. Detsamma gäller ett medvetet njutet skumbad i stället för en funktionell dusch eller ett restaurangbesök hos thailändaren i stället för snabb take-away från luckan.
Naturligtvis kostar dessa små lyckoöar i vardagen lite mer tid. Men vad är några få sparade minuter egentligen värda i förhållande till mer livsglädje och bättre hälsa?