Ryggproblem: kontorsstol mot ryggsmärtor

”Det är ju psykosomatiskt!” I vardagsspråket får en så vanlig som underskattad orsak till ryggsmärtor en negativ klang. Uppskattningsvis 16 till 31 procent av alla sjukdomar har psykosomatiska orsaker. Andelen vid ryggbesvär är betydligt högre.

Många av oss tillbringar en stor del av arbetsdagen sittande. Samtidigt är ett stillasittande arbete allt annat än enkelt för kroppen. Långvarigt sittande i kombination med en felaktig sittställning, brist på fysisk rörelse samt stress och prestationspress leder snabbt till spänningar och kroniska ryggbesvär. Lyckligtvis finns det en rad knep som hjälper till att undvika oönskad smärta. Men vad hjälper egentligen mot ryggproblem på arbetsplatsen och hur kan en kontorsstol förebygga ryggsmärtor?

• Möjliga orsaker till ryggbesvär
• Vad betyder ”psykosomatisk”?
• Det är den ständiga spänningen som gör oss sjuka
• Vägar ut ur krisen
• Professionell hjälp
• Vad hjälper mot ryggsmärtor på arbetsplatsen?
• Hur kan en kontorsstol hjälpa mot ryggsmärtor på kontoret?
• Vilken kontorsstol mot ryggsmärtor är rätt för min kropp?

Möjliga orsaker till ryggbesvär

Hela 80 till 90 procent av alla personer med kroniska ryggbesvär uppvisar enligt en studie också tecken på en lätt depression. Visserligen justeras detta ganska höga värde ned något i helhetsbilden av några andra resultat som ligger några tiotal procentenheter lägre. Men helt säkert har långt över hälften, om inte till och med tre fjärdedelar, av alla människor med kronisk ryggsmärta problem som sitter mindre i det fysiska än i det psykiska.

Stress är till exempel den främsta orsaken till ryggproblem av alla slag. Det är ingen slump att man säger att en deadline ”sitter i nacken” eller att ett problem ”vilar på axlarna”: långvarig psykisk belastning utlöser bevisligen reaktioner i kroppen. I grunden spänns ryggmuskulaturen vid stress. Förklaringen finns i evolutionen: när människan hamnar i en pressad situation utsöndrar kroppen adrenalin. Detta stresshormon driver bland annat musklerna till topprestationer för att vara redo för flykt eller angrepp.

När sabeltandade tigrar smög in i grottan i urtiden var det en fördel även för den tidiga människan att med all sin kraft kunna ta sig därifrån. Själva principen bakom denna kroppsliga anpassning har inte förändrats, även om det lyckligtvis i dag oftast inte längre handlar om liv eller död. Särskilt inte i kontorsstolen, där de flesta människor utsätts för mest stress. Tvärtom: Med en urmänniskas adrenalinnivå i blodet handlar det för den moderna ”homo computerensis” mindre om fysiska topprestationer och mer om mentala prestationer som måste klaras av under stress. Adrenalinnivån är densamma som förr, men hormonet används inte längre i musklerna genom en halsbrytande flykt eller en handgriplig kamp. Följden blir muskelspänningar. Om anspänning, alltså stress i sina många former, blir ett permanent tillstånd leder de naturliga skyddsreflexerna till smärtsamma spänningar.

En annan stor skillnad jämfört med urmänniskan är också hur länge den moderna människan utsätts för stress. Medan människans förfäder hade att kämpa med akuta stressperioder lever den moderna människan så att säga i ständig stress. Medan akut stress är hälsosam och prestationshöjande är kronisk stress skadlig för hälsan och leder till kroppsliga symptom.

Vad betyder ”psykosomatisk”?

Den långsiktiga följden är ryggsmärtor, vars orsak är psykosomatisk. Eftersom detta uttryck är starkt stigmatiserat ska det här förklaras mer ingående varför ”psykosomatisk” inte betyder att någon inbillar sig sin smärta. Tvärtom: Psykosomatisk smärta är mycket verklig, och den som har den har lika stora eller till och med större besvär än någon som också kan identifiera en fysisk orsak till sina problem.

”Somatisk” betyder till att börja med inget annat än att det rör soma (kroppen), alltså ”fysisk” eller ”kroppslig”. ”Psykosomatisk” betyder däremot ”som bygger på samspelet mellan psyke och kropp” – enklare uttryckt: psykosomatisk smärta är kroppslig smärta vars orsak finns i psyket.

När det gäller ryggproblem har sambandet mellan kropp och själ varit känt länge. Redan på 1990-talet kom forskare fram till att bara få personer som ständigt har ”ont i ryggen” faktiskt uppvisar skador på ryggraden eller diskarna. Betydligt oftare har de brister som svag ryggmuskulatur, en delvis stel rygg eller konditionsmässiga brister. Enligt förklaringen gör psykiska problem dock att dessa kroppsliga besvär upplevs starkare och att smärtan blir mer påtaglig.

En orsak till detta är att kroppen hos deprimerade personer från början utsöndrar färre smärtlindrande signalsubstanser än hos personer med god psykisk hälsa. Kort sagt: En nedstämd eller deprimerad person upplever faktiskt kroppsligt lidande som värre än någon som går genom livet med en i grunden positiv inställning.

Det är den långvariga spänningen som gör oss sjuka

Mobbning, stress, överbelastning eller ödesdigra händelser försätter kroppen i ett slags naturligt permanent alarmtillstånd. En studie visade att 85 procent av all ryggsmärta uppstår av psykiska orsaker. En ansträngd psyke kan också hindra att smärta avtar efter att en fysisk orsak har åtgärdats. De flesta sådana ryggbesvär har i sin tur sin orsak på arbetsplatsen: dåligt arbetsklimat, tidspress, sociala konflikter, ingen tydlig gräns för arbetsdagens slut, brist på uppskattning, ständig tillgänglighet efter arbetstid eller rädslan för en eventuellt förestående uppsägning är bara några av många skäl till att allt fler anställda får psykosomatiska ryggsmärtor. Inte heller den personliga omgivningens påverkan på den upplevda stressen ska underskattas.

Dödsfall i familjen, långvarig vård av en anhörig, spänningar i äktenskapet eller relationen, utdragna konflikter i familjen eller vänkretsen, en ensidigt krävande omgivning eller helt enkelt att vara överväldigad av en situation i bekantskapskretsen kan också utlösa långvariga ryggbesvär; i vissa fall handlar det också om en blandning av många småsaker som tillsammans kan orsaka stor skada. Det räcker också med en allmänt pessimistisk livssyn, en kvardröjande cynism, en upplevd ansamling av dåliga nyheter genom ett ständigt flöde från internetportaler, radio, mobilappar eller sociala communities eller allmän nedstämdhet. Även brist på balans till en krävande arbetsvardag kan få fysiska konsekvenser.

Vägar ut ur krisen

Det råder ingen tvekan om saken: Alla ryggsmärtor har inte en psykisk komponent. Den som lyfter fel, sträcker sig, har skadade diskar eller spända muskler måste behandlas av en ortoped. Denne kommer att försöka åtgärda skadan och undanröja de fysiska hinder som står i vägen för ett smärtfritt liv. Mindre enkelt blir det vid psykosomatiska sjukdomar, eller i fall där en somatisk och en psykosomatisk sjukdom samverkar.

En läkares påpekande att orsaken till ryggproblemen kan ligga i patientens själsliv tas fortfarande sällan emot väl. Till skillnad från till exempel i Nordamerika, där det i stor utsträckning är socialt accepterat att gå till en terapeut, har man i Tyskland fortfarande inte någon särskilt positiv syn på människor som inte kan eller vill reda ut sina problem på egen hand. Själva omnämnandet av psykosomatik uppfattas av många snarare som ett förminskande av ”verkliga” problem eller helt enkelt som en oförskämdhet från en läkare som uppenbarligen inte förmår att kompetent bedöma ryggbesvären. I praktiken kan en sådan situation tyvärr också leda till att en läkare helst helt undviker ämnet och skriver ut smärtstillande eller ordinerar sjukgymnastik innan han förlorar sin patient till en annan läkare.

Det verkliga problemet förblir då obehandlat och ett kortvarigt, psykosomatiskt orsakat lidande blir en kronisk sjukdom. Insikten om att psykosomatiskt orsakade symtom inte är något annat än ett rop på hjälp från själen, som i sin nöd tar kroppen som omväg för att göra sig hörd, saknas ofta – både hos patienter och läkare. Men om detta rop på hjälp konsekvent ignoreras hotar en nedåtgående spiral: Ryggen fortsätter att göra ont, och till de olösta orsakerna som till exempel stress eller oro för framtiden kommer eventuellt också oron över att de mystiska ryggbesvären kan vara tecken på något allvarligare.

Nästa steg är att patienterna förlikar sig med sitt lidande, accepterar det och använder det för sina egna syften. Som exempel kan vi ta en medarbetare på en kontorsavdelning som helt enkelt aldrig har lärt sig att säga ”nej” ibland. Alldeles för mycket arbete, den tidspress som följer av det, efterföljande privat stress och till slut också en ständigt växande känsla av orättvisa blir följden. Enkla muskelspänningar utvecklas till kroniska ryggproblem, möjligen till och med nervsmärtor. Och eftersom det egentliga problemet ignoreras tillkommer insikten att nu också kroppen påverkar livet negativt. Det leder i sin tur till att lidandet, som fysiskt mycket väl finns där men har förblivit obehandlat, används som problemlösning – helt i stil med mottot ”…jag skulle gärna vilja, men min rygg”. Följden kan bli anklagelser om att kollegan inte gör något alls för att bli frisk igen eller till och med medvetet smiter från arbetet, vilket i sin tur kan leda till mobbning eller varningar. Förenklat uttryckt: Stress blir till fysiskt kännbar stress, som kan leda till ännu mer stress och därmed smärta. Fackfolk talar också om en ”ond cirkel”, där psykiskt lidande leder till fysiska skador, som i sin tur leder till psykiskt lidande – och så vidare, och så vidare.

Experter inom området beskriver vägen ut ur krisen som en väg till självkännedom. Det är alltså värt att då och då ställa sig frågan om det finns någon del av personligheten som får alldeles för lite utrymme: ”Ger arbetet mig tillräckligt med tid att ha en relation, vårda vänskaper eller göra de resor som jag har skjutit framför mig sedan ungdomen? Har jag lagt tillräckligt med energi på att förverkliga dessa mål eller har jag snarare valt minsta motståndets väg?” Naturligtvis är det lättare att säga ja och amen till allt än att samla energi för att förklara en mycket personlig ståndpunkt. Ofta är det också hjälplöshet, skuldkänslor, rädsla, ett behov av harmoni eller en inpräntad pliktkänsla som gör att man inte längre lyssnar på sina egna behov. Att lyssna på kroppen är det första steget för att ta sig uppåt i spiralen. Oavsett om det sker med eller utan professionell hjälp.

Professionell hjälp

En första kontaktpunkt är husläkaren, som i bästa fall har känt sina patienter i många år och kan bedöma deras besvär mer kompetent än en specialist som kopplas in med kort varsel. Den som pratar med honom om sina problem och uttrycker misstanken att det inte bara är fysiska skador som kan ligga bakom lidandet, får hjälp med de första stegen mot tillfrisknande. Självklart kommer han tillsammans med specialistläkare att utreda om det verkligen inte finns några kroppsliga orsaker till smärtan – och därefter vid behov föreslå en lämplig terapeut eller själv ge stöd i arbetet med att lösa problemen. En annan kontaktpunkt kan vara psykosociala rådgivningsmottagningar vid universitet, kyrkliga eller kommunala verksamheter. Även här brukar man normalt först rekommendera att alla möjliga medicinska orsaker till kronisk smärta utesluts och därefter sätta in ytterligare åtgärder. Hur som helst: början på en grundläggande problemlösning bör vara att inte uppfatta ”psykosomatik” som ett skällsord eller en förolämpning.

Vad hjälper mot ryggsmärta på arbetsplatsen?

Ryggsmärtor på kontoret behöver inte vara ett måste. För att stärka ryggen och förebygga spänningar är det klokt att ändra sittställning då och då och resa sig regelbundet under pauserna. En genomtänkt rumsplanering kan bidra till att man rör sig mer, helt omedvetet. Den centralt placerade skrivaren kan till exempel stå i ett eget kontorsrum. Även sittbollar eller små träningsövningar vid arbetsplatsen hjälper till att avlasta ryggraden och undvika att sitta kvar i en och samma position i flera timmar. Särskilt hjälpsamma är dessutom speciella kontorsmöbler, som höj- och sänkbara skrivbord, som i bästa fall gör det möjligt att utföra arbetsuppgifter stående en kort stund.

Det allra viktigaste vid långa arbetsdagar på kontoret är en ergonomiskt utformad kontorsstol som är höj- och sänkbar, vridbar och stabil. En justerbar ryggstöd och väl vadderade armstöd kan dessutom förbättra sittställningen ytterligare. På så sätt förebyggs ensidig belastning på ryggraden effektivt. Om kontorsstolen dessutom har en sits som kan vinklas, går det att inta en sittställning som lutar bäckenet lätt framåt. Denna sittställning gör det möjligt för ryggraden att återgå till sin naturliga dubbla S-form. Det avlastar ryggmuskulaturen och motverkar ryggsmärtor och spänningar. En bra kontorsstol mot ryggsmärtor är därför alltid också en viktig investering i hälsan.

Vilken kontorsstol mot ryggsmärta är rätt för min kropp?

För att kontorsstolen ska ge maximal komfort måste den passa kroppen och vara korrekt inställd. Kvinnor behöver då andra kontorsstolar än män. För kvinnor är det särskilt viktigt att stolen mot ryggsmärta har ett flexibelt och mjukt ryggstöd som stöttar den nedre delen av kroppen. För män rekommenderas i sin tur ett fast ryggstöd som förebygger smärtsamma spänningar i nacke och axlar. Dessutom måste stolen mot ryggsmärta ställas in så att det går att ha blicken rakt mot skärmen. Den översta raden på skärmen bör helst vara exakt i ögonhöjd, samtidigt som lår och underben bildar en rät vinkel och fotsulorna vilar helt mot golvet. Denna sittposition fördelar vikten jämnt över diskarna och ger ryggbesvär ingen chans. Dessutom är det klokt att köpa en kontorsstol mot ryggsmärta om problemen redan finns, för att undvika ytterligare försämring.