Oavsett vilken stoppad möbel det handlar om uppstår förr eller senare alltid materialfrågan. Vad får det vara: naturmaterial eller plast, original eller imitation? Särskilt när det gäller läder går åsikterna starkt isär. Endast ur en djurrättsförespråkares perspektiv blir frågan enkel. För att få läder måste djur sätta livet till, och det är oacceptabelt, punkt. Å andra sidan har konstläder än i dag ett dåligt rykte. Det sägs till exempel främja svettning, kännas billigt och dessutom inte tåla lika mycket som äkta läder. Stämmer det?
Fördomarna i fokus
Det vore egentligen en uppgift för forskare att gå till botten med detta ämne. Men även utan provrör eller bunsenbrännare går det att hitta några viktiga ledtrådar om skillnaderna mellan läder och konstläder, vilka i sin tur leder till deras för- och nackdelar. Redan lite grundläggande materialkunskap hjälper enormt. Ämnet ”läder eller konstläder” är förstås särskilt intressant när det gäller användning som ytmaterial på möbler. Visserligen är en läderjacka eller ett par äkta läderskor också ett inköp för många år som kostar en hel del. Men i slutändan är kläder ändå alltid underkastade modets växlingar.
Situationen ser annorlunda ut när det gäller möbler. Chesterfield-soffan, Bauhaus-soffan eller clubfåtöljen är klassiker som passar bra i nästan varje sammanhang. Även på kontoret har läder etablerat sig, framför allt i chefsrummen: En chefsstol kontorsstol, enkonferensstol eller en high-end-kontorsstol ser genast mycket elegantare ut om den inte är klädd i plast, stoppning eller mesh, utan i läder. Eller i konstläder. Rent visuellt går de två materialen (kontorsstol i läder eller kontorsstol i konstläder) knappt att skilja åt längre. Tiden är förbi då konstläder kunde kännas igen på tre meters håll och i motvind på att en av dess beståndsdelar är en plastförening. Numera har tillverkarna av kontorsstolar i konstläder lyckats kopiera den naturliga narvstrukturen i äkta läder på ett bedrägligt likt sätt. I alla andra avseenden skiljer sig dock original och imitation åt i grunden.
En närmare titt på originalet
Läder är en naturprodukt. Närmare bestämt handlar det om djurhud som gjorts hållbar genom en kemisk process. Det utvinns ur ett djurs så kallade läderhud genom att den garvas. I processen omvandlas den förgängliga huden, som är föremål för naturliga nedbrytningsprocesser, till en mer varaktig produkt. Efter garvningen har lädret en slät och en ruggad sida. Den släta sidan kallas för „narvsidan“ och har en fin, individuell ytstruktur. Dess baksida, „köttsidan“, har en grövre yta.
Det är först under den fortsatta bearbetningen som lädret får det utseende som du känner igen från användning i kläder, möbler eller skor. För nubuckläder ruggas till exempel lädrets narvsida upp med ett fint sandpapper, medan köttsidan slipas för mocka. För en jacka i slätt läder skulle materialet sprayas med flera skikt av bindemedel, pigment och tillsatser och därefter strykas, poleras eller präglas så att beläggningen förankras ordentligt i lädret. Med denna behandling blir det mer motståndskraftigt och kan antingen förbli matt eller få en blank yta. Lackläder kräver en annan behandling: Med hjälp av oljelack, kallack eller folielack förvandlas läder till glänsande lackläder.
Att naturprodukten läder fortfarande är så populär hos de flesta kan också förklaras med en blick bakåt i tiden: Dess historia är nära sammanflätad med mänsklighetens historia. Tillsammans med trä, sten och ull är det ett av de allra tidigast använda materialen och har tjänat människan på många sätt: som material till skor, kläder och vapen samt som råmaterial för väskor och smycken, som beklädnad för kistor och schatull eller möbler. Inte sällan även som material till bostäder – det mest kända torde vara „tipin“, ett tält av hjort- och buffelläder som Nordamerikas ursprungsbefolkning kunde sätta upp och ta ner relativt enkelt.
En närmare titt på kopian
Konstläder är däremot jämförelsevis ungt. Eftersom produktionskostnaderna för läder är ganska höga har uppfinningsrika människor tidigt försökt skapa ett substitut för äkta läder. Först med den moderna kemins möjligheter har det blivit möjligt att ta fram en produkt som liknar naturmaterialet – men som i sina egenskaper i grunden är annorlunda.
Det beror framför allt på att konstläder är en sammansättning av ett textilt basmaterial, alltså en maskinvävd duk, och ett ytskikt av plast. Till väven används antingen naturfibrer eller konstfibrer, och ibland även blandningar av dessa. Beläggningen består antingen av mjuk PVC eller av polyuretan. För att konstlädret även ska komma nära förlagan i känsla skummas beläggningen kemiskt eller rörs upp mekaniskt.
Konstläder har funnits hos människan under betydligt kortare tid än läder, nämligen bara i några decennier. Försöken att få fram ett prisvärt alternativ har dock sannolikt pågått längre, vilket en titt i klassikern ”Mercks Warenlexikon” visar. I den tredje upplagan av ”Nachschlagewerk der Warenkunde für Handel, Industrie und Gewerbe” från 1884 finns följande under uppslagsordet ”Ledersurrogate”: ”Detta är konstprodukter som ska ersätta läder. Man har sedan lång tid tillbaka försökt tillverka sådana, utan att det har lyckats att uppfinna ett fabrikat som uppfyller alla krav och i synnerhet ersätter vissa lädersorter.”
Denna föga smickrande beskrivning följs av inskränkningen att man trots allt har fått fram vissa surrogat som åtminstone i vissa fall kan ersätta läder eller till och med överträffa det när det gäller motståndskraft mot vatten och väderpåverkan.
Nykomlingen: Veganskt läder
I dag är veganska material & livsstilar helt rätt i tiden. Detsamma gäller veganskt läder, som tillverkas helt utan animaliska produkter eller biprodukter. Även om veganskt läder är ett konstgjort, syntetiskt material kan det inte likställas med alla typer av konstläder. Här förekommer tyvärr ofta greenwashing, eftersom inte varje typ av konstläder automatiskt är vegansk. Många typer av PU-läder är nämligen inte fria från djurförsök. Kontrollera därför etiketten före köp för att få mer information om läderimitationen. Konstläder som är tillverkat av PVC räknas inte heller som veganskt, eftersom bensin, naturgas och olja används vid tillverkningen. Veganskt läder tillverkas därför ofta av kork eller särskilda svampar. Även vid rengöring är veganskt läder mer krävande än vanligt konstläder. Det är därför klokt att informera sig ordentligt i förväg. Trots detta är veganskt läder ett bra sätt att få en högkvalitativ läderstol och samtidigt värna om djurens välbefinnande.
Standoff: En jämförelse mellan de två materialen
Då är vi redan knädjupt nere i skillnaderna mellan de två produkter som ser liknande ut men i grunden är helt olika. Tack vare sin olika struktur klarar materialen vatten, eld och mekanisk påverkan på olika sätt.
Vatten
Medan konstläder kan betraktas som nästan vattentätt, vilket framför allt beror på plastbeläggningen, tränger fukt igenom äkta läder via dess naturliga porer. Upp till en viss mängd vatten händer det förstås inget, men beroende på hur mycket vätska som påverkar naturmaterialet går det till slut igenom.
Mekanisk påverkan
Beroende på tillverkningsprocess och kvalitet på konstlädret är det nästan oförstörbart. Det ändrar varken form vid kraftig mekanisk påverkan, och det går inte heller – förutom förstås med hjälp av spetsiga föremål – att sticka hål på det med normal kraft. Äkta läder däremot tappar jämförelsevis snabbt formen, ger efter vid dragbelastning och blir buckligt vid ensidigt slitage.
Eld
Konstläder tål visserligen kroppsvärme och även solljus bra upp till en viss gräns, men det är relativt lättantändligt. Glöden från en cigarett skulle det inte klara, och med en vanlig tändare kan det antändas. Äkta läder däremot sätter till och med en bunsenbrännare på prov: även vid de högsta temperaturerna glöder det som mest – men luktar då förfärligt.
Skötsel
Båda materialen är ungefär lika tåliga mot fläckar. Nästan all smuts och rester av vätskor går att få bort från både konstläder och äkta läder med rätt huskur. Konstläder visar sig vara mer lättskött totalt sett: äkta läder behöver då och då behandlas med olja eller vax så att det inte förlorar sin smidighet.
Komfort
Den vanligaste fördomen om konstläder är: man svettas lättare på det. Här är regeln tydlig: ju billigare kontorsstol konstlädret är tillverkat, desto större är chansen att detta stämmer. Det beror på plasten i beläggningen, som visserligen inte släpper in vatten i materialet men samtidigt inte heller släpper ut någon luft. När det gäller känslan har det dock hänt mycket på senare år. Medan konstläder för drygt tio år sedan oftast fortfarande var lätt att känna igen bara genom känslan, är original och imitation numera förvånansvärt lika tack vare moderna tillverkningsmetoder.
Ekologisk bedömning
Vid den ekologiska bedömningen av läder och konstläder spelar olika faktorer in. Det handlar bland annat om vilka råmaterial som används, tillverkningen och bearbetningen. Därför går det inte att ge ett generellt svar på vilket material som i grunden är det bättre valet.
När det gäller läder är till exempel djurhudens ursprung, garvningsmetoden och den fortsatta bearbetningen relevanta. Beroende på tillverkningsprocess kan de ämnen som används och resursbehovet skilja sig åt.
När det gäller konstläder beror bedömningen bland annat på materialsammansättningen och tillverkningsprocessen. Ofta används plaster som polyuretan (PU) eller polyvinylklorid (PVC). Även här kan tillverkningsprocesser och materialsammansättningar skilja sig åt beroende på produkt.
Den som vill ta hänsyn till ekologiska aspekter vid valet av en kontorsstol bör därför vara uppmärksam på konkreta uppgifter om den aktuella produkten och tillverkaren. Påståenden om miljöpåverkan bör bygga på begriplig och verifierbar information.
Pris
När det gäller kostnader ligger konstläder tydligt före. Beroende på tillverkning och kvalitet ligger priset för konstläder cirka 50 till 70 procent under priset för äkta läder.
Slutsats
Objektivt sett är det svårt att förstå varför konstläder fortfarande har så dåligt rykte: det är billigare, tåligare och dessutom mer flexibelt att tillverka än äkta läder. Att konstläder gör att man svettas mer kan faktiskt vara av betydelse när det gäller skor och kläder.
När det däremot gäller kontorsmöbler respektive skrivbord kan denna punkt försummas; och alla andra punkter innebär tydliga fördelar: stolar slits mindre, soffor är lättare att rengöra och kontorsstolar ser eleganta ut och finns i många färger.
För skötsel av läder och konstläder, se även artikeln materialvård för kontorsstolar: biosåpa för ull, vatten för läder.