Där står den alltså, den nya kontorsstolen. Den har formgivits av en italiensk designer, vilket syns redan vid första anblicken. Dess mörkbruna läderklädsel ser ännu mer imponerande ut framför det vita skrivbordet än man kunnat drömma om; dess fotkryss i polerat rostfritt stål fulländar det exklusiva intrycket. Oavsett om det gäller home office, kontoret eller arbetsrummet: den som investerar i kontorsinredning i premium- eller lyxsegmentet värdesätter inte bara komfort, utan också ett gott visuellt intryck. Därför vill man också ta väl hand om kontorsutrustning av hög kvalitet. Här följer några tips för rätt skötsel – i den första av två artiklar handlar det om de ”hårda” komponenterna i kontorsmöbler.
Det är oftast bara en tidsfråga innan det tidigare nämnda kromade fotkrysset på chefsstolen får matta eller blinda partier från skoklackar, mindre kollisioner med dokumentskåpet eller den dagliga dammsugningen. Plast i sitsens skal kan förlora sin färg eller bli spröd av solljus eller långvarig användning. Och tvärtemot vad många tror kan även stolben i rostfritt stål börja rosta. Den som kan lite om saken kan med enkla medel förhindra att kontorsmöbler åldras alltför snabbt. Med rätt skötsel behåller de nämligen sin nya glans i många år.
- Plast
- Krom
- Rostfritt stål
- Massivt trä
- Laminat
- Belagda spånskivor, faner och MDF
- Glas och plexiglas
En liten materialguide för möbelkomponenter
Skrivbordsstolar består till stor del av polymerbaserade plaster. Polypropen (PP) används ofta tack vare sina hårda, stabila och mekaniskt tåliga egenskaper. Metaller som krom eller rostfritt stål används framför allt där särskild stabilitet krävs, till exempel i fotkrysset eller i bords- och stolben. Allt oftare används också olika hårda träslag som bok, ek eller lönn, även om denna marknad naturligtvis är en nisch som ofta försörjs av traditionella tillverkare. Eftersom designklassiker som den amerikanska stolen ”Jasper” eller dess efterföljare åter är mycket populära bland vänner av en välvårdad vintagelook i home office, och det där inte sällan händer att det ärvda matbordet i valnöt får nytt liv som skrivbord, kan det också vara värt att titta på grunderna i trävård.
Även ytor på skrivbord eller skåp kan i princip bestå av massivt trä; i moderna systemmöbler används dock oftast laminerade eller belagda spånskivor respektive MDF (träfiberskivor med medelhög densitet). Glasytor är också populära för sitt moderna och luftiga uttryck och består oftast av säkerhetsglas eller plexiglas, som i vissa fall är färgat eller slipat. Rullhurtsar, skrivbordsben eller hyllor kan också vara tillverkade av aluminium, stål eller krom.
Rätt skötsel för varje material
Det som är rena välgöraren för ett material kan vara ett säkert sätt att göra ett annat till ett snabbt fall för återvinningscentralen. Därför är det alltid klokt att först titta på tillverkarens anvisningar för rätt produktvård. Särskilt när det gäller belagda eller lackerade ytor bör man vara försiktig: alltför starka rengöringsmedel kan göra materialet fult eller i värsta fall till och med skada det. Grundregeln är: prova alltid först med skonsam rengöring, till exempel med varmt vatten och en mjuk trasa. Först om inte det hjälper, inte ens efter upprepad användning, bör du ta till milt diskmedel och bara i nödfall starkare kemiska medel.
Bortsett från specialrengöringsmedel, som finns i så gott som varje byggvaruhus och ofta även i droghandeln, finns det några bra huskurer för att fräscha upp glans som blivit matt. Valet av medel beror mycket på materialet, därför tittar vi här närmare på de vanligaste materialen som kan finnas på ett kontor.
Plast
Plast, särskilt polypropen, är i sig ganska tåligt. Så länge den inte utsätts för hårt våld spricker den knappt och behåller sin form i en halv evighet. Det är egentligen bara utseendet som under vissa omständigheter kan förändras: solljus eller användning av starka rengöringsmedel kan få den att blekna eller bli matt. Om till exempel sitsen på en kontorsstol har fått synliga slitagespår av daglig användning rekommenderas ett husmorsknep som också ofta används för att ge bilars instrumentpaneler ett snyggare utseende: sprayolja. Rengör först den aktuella delen noggrant. Här passar fuktiga våtservetter som används i hemmet, eller helt enkelt lite hushållspapper och fönsterputs. Låt sedan torka ordentligt, ta en mjuk trasa, spraya lite olja på den och gnid in plastdelarna noggrant.
Krom
Det behöver inte alltid vara kromrengöring för att få anløpta delar att glänsa igen. Självklart kan man också ta sig an skrivbordsben, fotkryss på kontorsstolar eller beslag på skåp med en luddfri trasa och rätt spray från byggvaruhuset. Men följande huskurer är betydligt mer miljövänliga och lika effektiva: vaselin, citron eller aska. Det som först låter märkligt är faktiskt vanliga hjälpmedel i bilbranschen – där krom ju främst hör hemma.
Den som redan från början vill förhindra att kromdelar börjar rosta kan gnida in de elegant blänkande delarna på kontorsinredningen med lite vaselin. Det tunna skyddsskiktet gör att kromet inte ens hinner oxidera. Om det ändå redan har gått så långt kan en citronskiva göra underverk: gnid helt enkelt de drabbade ställena med den, skölj efter med rikligt med rent vatten och torka av med en mjuk trasa.
Den som har en vedspis hemma kan också ta med sig en handfull kall aska till kontoret i en ursköljd yoghurtbägare. Häll på en skvätt vatten och doppa en trasa i blandningen. Gnid de berörda ställena och skölj och torka sedan igen.
Rostfritt stål
Ett beprövat husmorsknep för rengöring av delar i rostfritt stål är bikarbonat. Det här verkligt urgamla knepet för att rengöra diskhoar i köket fungerar förstås även på kontoret: strö lite pulver på en fuktad svamp, gnugga noggrant, låt verka och torka av med varmt vatten. Upprepa vid behov behandlingen och testa olika verkningstider tills resultatet blir som det ska. Skölj i alla fall efter med varmt vatten och polera helt torrt till sist.
Vanliga alternativ är bakpulver, alkohol eller även vinäger; och för mindre djupgående rengöring en ordentlig polering med en mikrofiberduk och eventuellt lite diskmedel. För borstat rostfritt stål, en visuellt mycket tilltalande variant av ståldelar, är det viktigt att aldrig polera tvärs över borstningen, för att bevara den tilltalande effekten så länge som möjligt. Husmorsknepen fungerar visserligen utmärkt; men i det här fallet är industrin faktiskt lite överlägsen. Den har nämligen utvecklat vårdprodukter för rostfritt stål som efter rengöringen lämnar en skyddsfilm på ytan, vilket därefter förhindrar nya fingeravtryck eller fettfläckar.
Massivt trä
Det blir lite mer komplicerat när det gäller ”massivt trä”. Den som har äkta trämöbler på kontoret bör ta reda på ordentligt vad som gäller innan man svänger med städtrasan eller till och med tar fram starka rengöringsmedel. Grundregeln är nämligen: De flesta möbler förseglas av tillverkaren så att vatten, fett eller fläckar inte lämnar spår på det värdefulla naturmaterialet och inte kan tränga in i träet. Det är nödvändigt att hålla sig till en och samma typ av ytbehandling. Om träet till exempel har oljats in av tillverkaren måste det efterbehandlas med rätt olja med jämna mellanrum. Hur länge en polish håller beror i hög grad på typen.
Om möbeln har vaxats är det inte särskilt meningsfullt att ta till träolja. Den som återbrukar ett bord eller ett skåp och inte riktigt vet vilken typ av konservering den tidigare ägaren eller tillverkaren har valt bör fråga en snickare, som kan granska ytan med ett fackkunnigt öga. I tveksamma fall är det framför allt för dyra möbler klokt att slipa ner de fina möblerna och behandla dem helt på nytt för att hålla repor, fläckar och framför allt fukt borta. En sak är nämligen säker: har trä svällt upp går den processen inte att återställa.
Oavsett om det gäller kontorsgolv, bordsskiva eller skåpdörr: massivt trä måste få näring så att det inte torkar ut. Vax anses i det här sammanhanget ha bättre egenskaper än olja – medan olja skyddar bättre mot fukt. Så kallad hårdolja kombinerar styrkorna hos båda substanserna.
För alla träslag, oavsett om de är oljade, vaxade eller lackerade, gäller: Med natursåpa och en mjuk trasa bör alla vanliga bruksspår kunna tas bort.
Laminat
Till skillnad från trä är laminat relativt lättskött. För att undvika repor från små stenar eller smulor bör laminatytor dammsugas ofta. Om de är mer nedsmutsade lönar det sig att använda fuktiga golvrengöringsdukar som finns i fackhandeln. Dessa dukar innehåller oljor och vaxer som är skonsamma mot laminatet.
Belagda spånskivor, faner och MDF
Även systemmöbler som består av belagda spånskivor, träfaner eller MDF-skivor mår bäst av daglig skötsel med mild tvål och vatten i stället för en storstädning med mycket väta och stark tvållösning. Grundregeln är även här: torka ordentligt efteråt så att inga märken blir kvar.
Glas och plexiglas
Hur lätta och luftiga skrivbord med bordsskivor i glas än ser ut på kontoret, så är de också skötselkrävande. Fettiga avtryck från fingrar och handflator, kalkränder från vattenglas eller helt enkelt damm och ludd täcker ytan, verkar det som, snabbare än andra ytor. Eftersom man ser allt direkt uppfattas det också som att glas blir smutsigt mycket snabbare än trä- eller MDF-skivor. Det gäller särskilt alla glasytor på kontoret som ofta vidrörs – alltså även glasdörrar eller förstås fönsterrutor.
Det finns egentligen bara ett hjälpmedel som är tabu vid glasrengöring: dammsugaren. Det hårda plastsugmunstycket samt plastborsten på rengöringsmunstyckena kan nämligen repa glaset – detsamma gäller för övrigt även dukar av konstfiber. Mindre lämpliga är rengöringsmedel baserade på alkaliska lösningar, eftersom de kan skada glaset. Bäst är att den flitige kontorsarbetaren tänker på hur mormor brukade ta itu med smutsiga fönster med mjuka bomullsdukar, lite rödsprit i rengöringsvattnet och sämskskinn. Det fungerar lika bra på glasbord som fönsterputs eller den berömda halva citronen. Med den går det utmärkt att gnida in glaset. Låt det verka en stund och skölj sedan noggrant med vatten. För efterpolering rekommenderas en mjuk duk eller även tidningspapper.
Om det ändå skulle hända att glaset får repor rekommenderar experter att försiktigt använda tandkräm. Tryck ut lite från tuben på det repade stället, polera in ordentligt med en mjuk kökshandduk i cirkelrörelser och tvätta till sist av med rent vatten. Rengöringspartiklarna i pastan, som annars rengör tänderna, gör också sitt jobb på glasytor och minskar grova repor – eller slipar till och med bort dem helt.
Del två handlar om textila material som används på kontoret.