Goda föresatser hör inte bara årsskiftet till. Även i slutet av semestern blommar de goda intentionerna upp. Då handlar det dock mindre om ett utsvävande liv som man gärna tar avstånd från efter en rejäl nyårsbaksmälla, och mer om dess hektiska variant: stress. Några veckors ledighet kan öppna ögonen för invanda mönster i kontorsvardagen som skapar stress. ”Från och med nu ska jag ta det lugnare”, är ett vanligt löfte efter semestern – men det håller sällan i längden. Stress är nämligen ofta också ett resultat av invanda, felaktiga arbetsprocesser i teamet – och sådana inövade ovanor försvinner inte ens med de bästa föresatserna. Lösningen är därför att hitta en effektiv strategi för att hantera stress. För att kunna göra det bör man veta hur den uppstår. I en serie med namnet ”Vägar till stresshantering” tittar vi närmare på vår tids så kallade folksjukdom. Del ett reder ut grunderna: Vad är egentligen stress?
Vid en närmare titt ser vi att stress förekommer i många olika former och situationer och både kan sporra oss till extraordinära prestationer och belasta oss fysiskt och psykiskt. Därför är det avgörande HUR vi upplever stressen och hur vi kan bearbeta den. Och det leder helt naturligt vidare till VAR vi möter stress. Medan vi i privatlivet oftast lätt kan undvika en stressig situation, är det betydligt svårare att minska stressen på arbetsplatsen. Då dyker frågor upp som:
Vad är egentligen stress?
”Know your enemy” är ett ofta använt uttryck i den engelskspråkiga världen: ”Känn din fiende”. Det tillskrivs den kinesiske generalen och militärstrategen Sun Tzu, som på 500-talet f.Kr. skrev en bok som heter ”The Art Of War” eller ”Krigskonsten”. Den räknas än i dag som ett standardverk i ämnet ”strategi” och läses inte bara av militärstrateger utan också av chefer. Enligt den vanliga översättningen skriver generalen där: ”Känn din fiende och känn dig själv, så kommer du inte att besegras ens i hundra slag.” Det första steget i en effektiv strategi för stresshantering måste alltså vara att se stressen rakt i dess rastlösa ansikte.
Till att börja med är stress varken något bra eller dåligt, utan något ganska neutralt. Enligt definitionen är stress – ordet kommer från latinets ”stringere”, spänna, och står på engelska för ”tryck” och ”spänning” – en psykisk och fysisk reaktion hos levande varelser som utlöses av specifika yttre stimuli. Den gör det möjligt att hantera särskilda krav. Dessutom står ordet för den kroppsliga och mentala belastning som uppstår till följd av detta.
Stress är viktigt för överlevnaden
I evolutionen spelar stress alltså en central roll för människors och djurs överlevnad. Det som händer i en akut faresituation är nämligen följande: Binjurehormonet adrenalin frigörs och utlöser därmed en vegetativ kedjereaktion som höjer blodsockret, blodtrycket och muskulaturens allmänna spänningsnivå. Därmed hamnar storhjärnans relativt långsamma bearbetning i bakgrunden och hjärnstammens schematiska beslutsmönster används i första hand. Med andra ord: Den levande varelsen fattar snabbare beslut, men med högre felmarginal.
Vilket man i urtiden förstås struntade i, för att uttrycka det lite slarvigt. Föreställ dig en vanlig grottmänniska som njuter av dagen utanför sin grotta på sydplatån och plötsligt ser något iögonfallande randigt smita genom buskarna. Att han i en stressreaktion kunde springa för sitt liv eller, inför hotet att bli uppäten, frigöra övermänskligt verkande krafter för att jaga bort den kringströvande sabeltandade tigern med en klubba, säkrade hans överlevnad. Precis så är det för den vanliga skogsekorren eller fälthamstern som plötsligt ställs inför ett rovdjur: Gnagaren kan, om än panikslagen, söka sin räddning i flykten och förlorar inte värdefulla och livsavgörande sekunder på att fundera över vart flykten ska gå.
STRESS KAN HA MÅNGA ORSAKER.
Det finns den helt vanliga stressen som uppstår när man står inför en situation och inte ser någon möjlighet att hantera den: till exempel alltför korta deadlines i arbetet, för hög arbetsbelastning, allmän överansträngning eller ett jobb som kräver mycket tid men inte ger tillräckligt med pengar. Stress kan också vara av fysisk natur: kyla, värme, buller, avgaser eller solstrålning – naturligtvis utan möjlighet att komma undan. Oavsett vilket: Om stress uppträder regelbundet eller under en lång tidsperiod utan möjlighet till återhämtning kan den påverka hälsan negativt. Läkare är eniga om att immunförsvaret tar skada av stress och att det i värsta fall till och med kan leda till cancer.
Anledningen till detta ligger i sakens natur: Eftersom de flesta människor numera knappt längre behöver reagera fysiskt på stress och i sin kontorsstol mer sällan går i strid mot vilda djur än mot faktorer som de måste möta mentalt, bryts stresshormonerna inte ned. Med andra ord: Kroppen behöver inte den extra energikicken – och följden kan bli att den blir sjuk av det. Konstant belastning kan till exempel leda till ökad infektionskänslighet, migrän, depressioner, högt blodtryck, huvudvärk, matsmältningsproblem eller en ökad risk för hjärtinfarkt.
Stressens positiva och negativa följder
För denna form av stress, som de flesta känner väl till, finns det ett uttryck som används i andra språk. Medan man på tyska inte gör någon skillnad mellan negativ och positiv stress, talar man i den engelskspråkiga världen om ”distress” (varaktigt negativ stress, det grekiska prefixet ”dys” betyder ”dålig”) och ”stress” som neutral stress. En stressig situation kan nämligen också vara bra. Då talar man om ”eustress”, enligt det grekiska prefixet ”eu”, som betyder ”väl” eller ”god”. Med detta menar man vanligtvis en belastning som tillfälligt ökar uppmärksamheten men inte belastar organismen ytterligare.
Det bästa exemplet på detta är förmodligen långdistanslöparen som förbereder sig för ett maraton, trots att han hittills knappt har sprungit mer än några hundra meter. Det som väntar honom är en tid av försakelser, påfrestningar och ibland till och med fysisk och psykisk överbelastning. Skillnaden är att han inte blir överrumplad av situationen, utan vet ganska exakt vad han ger sig in på. Mer än så: Han har en stark vilja att nå sitt mål. På liknande sätt finns det patienter som kan hantera en sjukdom på ett positivt sätt om de har haft möjlighet att förbereda sig på det som kommer med en lämplig copingstrategi.
Och återigen leder en närmare titt till ett välkänt resultat: det handlar om måtta. För mycket stress kan vara negativt, medan kortvarig eller förväntad stress kan ha en positiv effekt och till och med leda till lyckokänslor. Fienden som beskrevs inledningsvis är alltså den negativa stressen, ”distress”. Även om man kan göra väldigt lite åt oväntade händelser som sjukdom, en närståendes död, oro för jobbet, långvariga konflikter i vänkretsen eller i familjen eller en naturkatastrof och dess följder, påverkar de i vilket fall som helst belastande. Att känna sig själv och ha några strategier till hands för att bättre kunna hantera påfrestande situationer ökar därför inte bara livskvaliteten, utan under vissa omständigheter även livslängden.
Vad orsakar stress på arbetsplatsen?
STRESSHANTERING PÅ ARBETSPLATSEN – FASTSTÄLL ORSAKERNA
Stress uppstår aldrig utan anledning. De biokemiska processer som utlöses i kroppen under en stressituation beror alltid på en stressutlösande orsak – som i slutändan kan bli ett problem för både kropp och själ. Det som gäller för sjukdomar i allmänhet gäller i synnerhet även för stress. Ett läkemedel kan dämpa akut smärta (t.ex. huvudvärk), men först när orsaken till huvudvärken har hittats kan man uppnå en varaktig förbättring. Till att börja med delas problemområdet på arbetsplatsen in i två grupper:
- Problem som hänger samman med arbetsuppgifterna (t.ex. organisation, arbetsmängd, kvalifikationer, över-/underbelastning).
- Problem i arbetsmiljön (t.ex. ergonomi, arbetsklimat, chefer, kollegor, kunder, leverantörer).
Vad kan jag göra åt stress på kontoret?
STRESSHANTERING – METODER SOM VERKLIGEN HJÄLPER
Även om det till en början kan låta lite banalt. Det bästa sättet att hantera stress på arbetsplatsen är att inte låta det gå så långt från första början. Ju längre vi håller fast vid invanda beteendemönster, desto svårare blir det att bryta sig ur dem. Därför bör arbetsplatsen utformas för att vara stressfri redan från början. Med rätt kontorsstol och skrivbord ser du till att längre sittande inte blir en plåga. Här spelar den ergonomiska sittställningen på kontorsstolen en särskilt viktig roll (sitthöjd, sitslutning, stöd för ryggraden, armstödens position). Även i övrigt bör kontorsmöblerna med hyllor, fack, lådor etc. bidra till ett smidigt arbetsflöde. För att förebygga stress på arbetsplatsen ytterligare behövs också en ljudnivå som inte upplevs som störande, ett strukturerat arbetssätt redan från början samt en rimlig arbetsbelastning.
Vilka metoder hjälper verkligen mot stresshantering på arbetsplatsen?
STRESSHANTERING – METODER SOM VERKLIGEN HJÄLPER
En väsentlig stressfaktor är att hinna med arbetet inom den givna tiden. Här hjälper struktur och effektivitet. Några tips: Låt dig inte ständigt distraheras av e-post (och kanske dessutom öppna och läsa den flera gånger). Skapa ”tidsfönster” då du hanterar e-posten direkt (antingen åtgärdar den eller markerar den för uppföljning). Involvera även kollegorna i det här effektiva arbetssättet (samla ihop förfrågningar och ring inte hela tiden om småsaker, skapa gemensamma tidsfönster och ta bara kontakt direkt i verkligt brådskande fall). En annan viktig stressfaktor har sin grund i hälsoproblem som orsakas av spänningar. Då räcker det ofta med några övningar i kontorsstolen för att främja stressreducering på arbetsplatsen. Här gäller det att röra på sig oftare i stället för att bara stirra stelt på skärmen. Använd kontorsstolens gungfunktion, rör dig även från midjan och sträck ordentligt på dig då och då. Och glöm inte att vädra ordentligt även på vintern, utan ”andas ut” på riktigt. Efter det går arbetet lättare igen.